Senaste 3 veckorna
Dom senaste tre veckorna har jag haft enorm our när det gäller min hälsa. Nästan samtidigt för tre veckor sen fick jag veta att jag hade borrelia (en stooor ring uppdagades) och ett brutet revben. Gissa vad som var värst!? Helt klart revbenet. Usch och fyy vad jag har haft ont! Jag blev dessutom grymt trött av penicillinkuren (10 dagar) som jag fick mot borrelian. Det var bara att vila vila vila. Sen när penicillinkuren var slut tänkte jag börja träna smått igen (trots värk i revbenet men så länge det inte var farligt så gjorde det inget med "lite" ont). Tji fick jag! Såklart jag skulle åka på en dunderförkylning direkt efter kuren! Tydligen får man väldigt lågt immunförsvar när man äter penicillin och givetvis stämmer det bra på mig...
Jag fick en hel vecka till ofrivillig träningsvila! Fast vem vet, jag kanske behövde den där extra veckan vila då jag fortfarande hade så pass ont i revbenet? Nu, denna vecka, har jag dragit igång träningen igen!! Livet leker mao!! Dock har jag börjat smått men kroppen svarar riktigt bra på det jag gör så det känns bra! Jag har medvetet tagit mindre vikter så att alla leder ska stärkas igen och att musklerna får en skön genomgång första veckan. Konditionsträning får vänta ett litet tag till. Självklart promenerar jag minst 1 gång á 60 min varje dag och i dag joggade jag ynka 15 min. Mer än så gör jag inte. Men det får duga.
Eftersom jag fick fästingen i mitten på juli i somras och "borreliaringen" visade sig först 10 veckor efter så vill jag vara försiktig med just konditionsträning då jag har gått med sjukdomen så pass länge. I somras när jag fick dom första symptomen (enorm trötthet, huvudvärk, ont i kroppen/leder och diffus/orolig allmän känsla) pga fästingen så visste jag inte att jag hade fått borrelia. Men jag sökte hjälp för att jag blev så pass dålig! På vårdcentralen tog läkaren en liten, fjuttig blodstatus på några få värden. Observera, läkaren tog inte ett borreliatest! Läkaren misstänkte först att jag var "stressad och nedstämd" men ville först ta en blodstatus innan hon gick vidare. Alla mina värden var perfekta. Så läkaren remitterade mig till en "stressgrupp" och en kurator. Vad skulle jag tro? Vad skulle jag säga? Läkaren sa till mig "du är en trebarnsmor och förmodligen är du stressad över olika symtom och man kan lätt bli orolig som förälder över att det ska hända en något. Samt man kan bli lite paranoid och lite lätt hypokondrisk..."
Jag visste att "nåt" var fel med mig. Jag tränar mycket, kroppen är mitt verktyg!! Sen om det är fysiskt eller psykiskt, skitsamma! Jag ville bara bli frisk. Så jag gick till den där kuratorn och stressgruppen. Stressgruppen skulle träffas vid 8 tillfällen. När jag hade gått 6 gånger så fick jag den där "borreliaringen" där fästingen hade suttit i somras. Då fick jag en chock!! Det var alltså Borrelia jag hade haft!! Jag sökte hjälp för mina borreliasymtom men hamnade i en fucking jävla stressgrupp! haha...
Jag sa till läkaren när jag visade min "borreliaring" att jag har tränat hårt med mycket fokus på konditionsträning/löpning hela sommaren och hösten (med borrelia med facit i hand) och att jag har dessutom kännt av hjärtat + ledvärk (bl.a. haft väldigt svårt att veckla ut mina fingrar om jag t.ex. har suttit på dom i soffan). Men jag har hela tiden gått och trott att det var min sk. STRESS/psykiskt? och vad gör läkaren? Hon gör absolut ingenting med den vetskapen! Jag skulle bara äta mitt penicillin (Kåvepenin) 10 dagar och sen sa hon att det skulle vara över. Men hallå?? Ingen uppföljning?? Jag är 31 år ung. Jag vill inte ha/få problem med mitt hjärta!
Sen fick jag som sagt min dunderförkylning för ca 1½ vecka sen. Och denna vecka (mån, tis, ons) har jag börjat träna smått igen. Därav jag är extra försiktig med min konditionsträning. Jag ska avvakta lite till och sen se hur jag mår, Jag kommer definitivt vara uppmärksam på olika symtom (hjärtat, leder, trötthet, huvudvärk). Jag som aldrig *peppar peppar* har ont i huvudet eller liknande märker ganska fort om något är knas. Förmodligen kommer jag boka en ny tid för nya prover nästa vecka. Hoppas bara läkaren förstår min oro då, fast hur kul är det egentligen? Hon kanske tror (igen) att jag är lite hypokondrisk eller paranoid...? :-( Ond cirkel är vad det här har blivit...
En sak är säker! Man måste vara tillräckligt frisk för att kunna vara sjuk! Det är tur att jag har nära och kära som bryr sig om mig och finns där om jag blir dålig. Men tänk dom som inte har det? Dom måste förlita sig helt på någon annans (o)kunskaper...
Och tack och lov lever vi i ett informationssamhälle där man lätt kan finna svar. Visst ska man inte lita på allt som står på nätet eller i böcker! MEN man kan söka efter all möjlig sorts information och sen bilda sin _egen_ uppfattning! Ju mer kött man har på benen desto bättre! ;-P
Men som sagt, man måste vara frisk för att vara sjuk...
LOVE
Jag fick en hel vecka till ofrivillig träningsvila! Fast vem vet, jag kanske behövde den där extra veckan vila då jag fortfarande hade så pass ont i revbenet? Nu, denna vecka, har jag dragit igång träningen igen!! Livet leker mao!! Dock har jag börjat smått men kroppen svarar riktigt bra på det jag gör så det känns bra! Jag har medvetet tagit mindre vikter så att alla leder ska stärkas igen och att musklerna får en skön genomgång första veckan. Konditionsträning får vänta ett litet tag till. Självklart promenerar jag minst 1 gång á 60 min varje dag och i dag joggade jag ynka 15 min. Mer än så gör jag inte. Men det får duga.
Eftersom jag fick fästingen i mitten på juli i somras och "borreliaringen" visade sig först 10 veckor efter så vill jag vara försiktig med just konditionsträning då jag har gått med sjukdomen så pass länge. I somras när jag fick dom första symptomen (enorm trötthet, huvudvärk, ont i kroppen/leder och diffus/orolig allmän känsla) pga fästingen så visste jag inte att jag hade fått borrelia. Men jag sökte hjälp för att jag blev så pass dålig! På vårdcentralen tog läkaren en liten, fjuttig blodstatus på några få värden. Observera, läkaren tog inte ett borreliatest! Läkaren misstänkte först att jag var "stressad och nedstämd" men ville först ta en blodstatus innan hon gick vidare. Alla mina värden var perfekta. Så läkaren remitterade mig till en "stressgrupp" och en kurator. Vad skulle jag tro? Vad skulle jag säga? Läkaren sa till mig "du är en trebarnsmor och förmodligen är du stressad över olika symtom och man kan lätt bli orolig som förälder över att det ska hända en något. Samt man kan bli lite paranoid och lite lätt hypokondrisk..."
Jag visste att "nåt" var fel med mig. Jag tränar mycket, kroppen är mitt verktyg!! Sen om det är fysiskt eller psykiskt, skitsamma! Jag ville bara bli frisk. Så jag gick till den där kuratorn och stressgruppen. Stressgruppen skulle träffas vid 8 tillfällen. När jag hade gått 6 gånger så fick jag den där "borreliaringen" där fästingen hade suttit i somras. Då fick jag en chock!! Det var alltså Borrelia jag hade haft!! Jag sökte hjälp för mina borreliasymtom men hamnade i en fucking jävla stressgrupp! haha...
Jag sa till läkaren när jag visade min "borreliaring" att jag har tränat hårt med mycket fokus på konditionsträning/löpning hela sommaren och hösten (med borrelia med facit i hand) och att jag har dessutom kännt av hjärtat + ledvärk (bl.a. haft väldigt svårt att veckla ut mina fingrar om jag t.ex. har suttit på dom i soffan). Men jag har hela tiden gått och trott att det var min sk. STRESS/psykiskt? och vad gör läkaren? Hon gör absolut ingenting med den vetskapen! Jag skulle bara äta mitt penicillin (Kåvepenin) 10 dagar och sen sa hon att det skulle vara över. Men hallå?? Ingen uppföljning?? Jag är 31 år ung. Jag vill inte ha/få problem med mitt hjärta!
Sen fick jag som sagt min dunderförkylning för ca 1½ vecka sen. Och denna vecka (mån, tis, ons) har jag börjat träna smått igen. Därav jag är extra försiktig med min konditionsträning. Jag ska avvakta lite till och sen se hur jag mår, Jag kommer definitivt vara uppmärksam på olika symtom (hjärtat, leder, trötthet, huvudvärk). Jag som aldrig *peppar peppar* har ont i huvudet eller liknande märker ganska fort om något är knas. Förmodligen kommer jag boka en ny tid för nya prover nästa vecka. Hoppas bara läkaren förstår min oro då, fast hur kul är det egentligen? Hon kanske tror (igen) att jag är lite hypokondrisk eller paranoid...? :-( Ond cirkel är vad det här har blivit...
En sak är säker! Man måste vara tillräckligt frisk för att kunna vara sjuk! Det är tur att jag har nära och kära som bryr sig om mig och finns där om jag blir dålig. Men tänk dom som inte har det? Dom måste förlita sig helt på någon annans (o)kunskaper...
Och tack och lov lever vi i ett informationssamhälle där man lätt kan finna svar. Visst ska man inte lita på allt som står på nätet eller i böcker! MEN man kan söka efter all möjlig sorts information och sen bilda sin _egen_ uppfattning! Ju mer kött man har på benen desto bättre! ;-P
Men som sagt, man måste vara frisk för att vara sjuk...
LOVE
Kommentarer
Postat av: Emma-Lee
Tack snälla du :-D
Jag använder just nu Jack3d ibland men ärligt talat så vet jag inte om det gör så mycket föpr min träning, tror det är väldigt individuellt och en del får bra effekt av det vet jag :-) Jag har provat Rage tidigare men det jag använde smakade så illa så burken blev bara stående ;-D. Beroendeframkallande är det nog inte mer än i den mån att man kanske mer mentalt tror att man behöver det :-) För det mesta så dricker jag helt enkelt bara lite kaffe innan för att få lite effekt av koffeinet. Billigt och bra ;-)
Lägger in dig under mina länkar :-)
Mvh
Emma-Lee
Trackback
